Alla❤️dag

För ett år sedan, exakt ett år sedan skrev jag det första inlägget här. Det var då alla❤️dag,  och idag är det kärlekens speciella dag igen. Då satt jag i min säng på mitt rum, nu sitter jag på tåget påväg dit, på väg hem.

I morse innan jag åkte hemifrån lämnade jag ett chokladhjärta på mamma och pappas nattduksbord, och det är så fint att vi har en särskild dag där vi uppmärksammar kärlek lite extra, men vad viktigt det är att vi inte glömmer bort att göra det alla andra dagar likaså; visa uppskattning till dem vi bryr oss om och göra det där lilla extra som inte krävs eller förväntas av oss, men som vi gör för att vi vill, för vi vill visa kärleken vi bär.

Innan jag steg på tåget, satt jag i väntsalen på stationen med elva andra. En del väntade precis som jag på att antingen ge sig av eller åka hem, och en del la sig tillrätta som om det kalla stengolvet var deras hem, eller ett ställe det för den här natten skulle stanna. En kvinna bredvid mig snörvlade och jag kunde inte avgöra om hon var förkyld eller ledsen. En kille mitt emot mig vilade huvudet i händerna och jag kunde inte avgöra om han var trött eller grät. De som verkade skulle sova där verkade glada, de skrattade, och kanske kände jag ett uns av deras tyngder som de för sunden tagit ett steg ifrån men som hela tiden ändå var närvarande; för mig synligt men för dem kanske endast i vitögat, eller om de blundade för dem helt.

En tryck kändes över mitt bröst, som om mitt hjärta kände dessa människors sådana och tårarna var nära. Kanske kände jag det de tryckte bort, inte ville känna, det där som de med alla medel försöker fly ifrån. Kanske kände jag att mina tårar var nära bara för att jag är en människa nära till mina känslor och kände empati för dem och önskade att det fanns något jag kunde göra.

Kanske är alla❤️dag som våra högtider, alldeles underbara för en del eller extra jobbiga för andra. Det blir liksom så påtagligt när man inte har vad än det nu är man firar eller uppmärksammar lite extra.

Det är kväll och kärlekens dag börja lida mot sitt slut. Det är fint att kärleken har en egen dag efter sig, men kärleken är inte beroende av en speciell tid eller dag, kärleken är så kraftfull och den bara är. Kärlekens närvaro borde vara närvarande alltid.