Främlingar är vänner vi bara inte mött än

Jag vaknade med liten oro i kroppen, antagligen lite nervös för morgondagen. Jag vet innerligt att det kommer bli så bra, att jag kommer vara omfamnad av värme, trygghet, kärlek, förståelse och systerskap, men mina tankar kidnappar så smått den känslan. Jag är rädd att känna mig ensam eller utanför, rädd att inte kunna vara och visa den jag är och vill vara på grund av rädsla. Jag vet att rädslan finns i mitt huvud och inte är en faktisk verklighet även om jag ibland finner det så. Jag försöker acceptera mina känslor för jag vet att de härrör från tidigare år, från saker jag tidigare känt och varit med om. Jag behöver och vill jobba med allt som jag fram till nu tryckt undan eller saknat verktyg för att jobba med.

Förmiddagen var ljuvlig. Jag tog en promenad för att hälsa på July och Cece och sedan lade jag mig på stranden. Fick en solstol, en flytmadrass och spelade volleyboll med några andra som jobbade på stranden. De sa att de kan hjälpa mig med vad jag än behöver. En av de jag spelade med var Tatjana, en så himla fin och trevlig tjej från Ryssland, men som bodde i Tyskland men just sagt upp sig från sitt jobb för att spendera två månader här.

Pratade med en av killarna efteråt och han sa att han tyckte jag var så fin. Jag tackad och sa att jag blev glad att höra det varpå han frågade om jag sällan får höra det. Jag sa ibland och han sa att jag ska vara stolt över att vara mig. Han sa även att le mycket, det är ett sätt att bli lycklig. Han nämnde även Aruba, the happy island och sa att alla som en gång varit här vill eller åker tillbaka.

Även denna kväll bestämde jag mig för att se solnedgången från stranden. Träffade Tatjana igen och vi pratade länge. Vi pratade om vänskaper mellan killar och tjejer, om att kvinnor ofta ses som lägre än männen och om att älska sig själv. Cece kom sedan och vi pratade om män och kvinnor och om och hur de behöver varandra. Under fullmånens sken berättade han hur månen och ljuset påverkar vattnet, och hur vattnet påverkar luften. Vi pratade om hur vatten absorberar negativ energi och att någonting händer i världen för att arter börjar ändra sitt sätt att leva; som dykare har han sett det i livet under ytan. Innan jag gick hem sa han att min energi är så ljus och vänlig och att jag kommer göra skillnad i mångas liv. Det var fint att höra.