Kärlekens dag och början på något nytt

Den fjortonde februari, på fjärde våningen med fyra ljus tända sitter jag i min säng. Håret är i en slarvig knut och en alldeles för stor T-shirt är det enda jag har på mig. Jag häller upp ett glas vin och för varje klunk fylls min kropp lite mer av kärlekens färg och det är också den färgen som sedan lämnar spår kvar på mina läppar. Jag brukar inte dricka vin på en tisdag, men jag är en människa fylld av kärlek och om det är alla♡dag tänker jag fira, även om jag är ensam. Hela dagen har jag spenderat med mig, mig och mig och kanske har jag behövt en alla♡dag där jag fokuserar min kärlek till mig själv.

Jag älskar att ha egentid men jag är samtidigt rädd för att bli ensam. Jag läste någonstans att ensamhet är ett tecken på ett desperat behov av sig själv, och kanske är det just det jag behöver. Mig själv. Tid att lyssna på mina tankar, och tid att skriva ut dem när de blir för många i mitt huvud. Kanske behöver jag lyssna på vad mitt hjärta säger och vill just nu.

Jag vill kunna älska mig själv så pass mycket att jag inte blir beroende av att andra ska älska mig, för att mitt hjärta ska vara helt. Jag inser att av alla år av utbildning, att jag aldrig har fått lära mig hur jag älskar mig själv och varför det är så viktigt. Att älska sig själv tror jag går lite hand i hand med tron ​​att den vi är är tillräcklig och att de egenskaper vi besitter är unika, givande och speciella. När vi älskar oss själva accepterar vi dem vi är och förstår att vi är värd att älskas trots våra brister, för de är sådant alla människor har och de gör oss till dem vi är.

Jag tänker att alla♡dag och kärlek går hand i hand, men kärlek behöver vi inte bara ha till en partner. Det kan lika gärna vara till en vän. Det kan lika gärna vara till en familjemedlem eller till en hobby. Det kan lika gärna vara till sig själv. Idag går min kärlek till mig själv och mitt skrivande, något som alltid har legat mig varmt om hjärtat.

Med kärlek börjar jag nu något nytt, den fjortonde februari, på fjärde våningen och med fyra ljus som snart brunnit ned. Att skriva har alltid legat mig varmt om hjärtat, och från hjärtat har mina texter alltid kommit, men aldrig förut har jag gjort det så öppet som nu.