Stockholms-weekend

Vi var framme i vår vackra huvudstad 06.30. Vi köpte kaffe takeaway innan vi vandrade över vägen till hotell Continental där vi åt fruktost och tog en stor kopp kaffe till. Vi satte oss sedan i lobbyn för att vänta på att staden skulle börja vakna och för stan att öppna. Jag varierade mellan att bläddra i en bok och att skriva egna texter på datorn men blicken landade ständigt på kaffebryggaren i receptionen. Mellan att förloras i texten i boken, i texten som jag själv skrev eller i mina morgontrötta tankar lockade tanken om att ta en kopp kaffe till. Det är en så otrolig mysfaktor även om för många koppar ger mig oro och gör mig nervös och stissig. Jag är nog känslig för koffein, men på något sätt gillar jag det. Det ger ju någon form av kick och kickar, precis som dess raka motsats lugnet, är något jag ofta söker.

I alla fall, tanken var att O skulle köra lamborgini men de ringde i sista stund och sa att bilen var trasig, men vi åkte ner till huvudstaden ändå. Ibland blir det inte som man tänkt sig, men oftast blir det bra ändå, vi fick en extra lugn morgon och fick en otroligt mysig och välbehövlig spa-weekend på Yasuragi. Lamborginin får bli en annan gång, och då tänker även jag sätta mig bakom ratten. Det om något lär ju bli en kick!!

Jag lever I tillit till att livet ger mig vad jag behöver, och att rätt sak inträffar när rätt tid är inne så för oss gör det inget att det inte blev av den här gången, det får bli vid ett senare tillfälle istället, och det finns säkert en mening med det. Och på tal om tillit så var boken jag började läsa i hotellobbyn typ klockan 8 på söndagmorgonen Tillitens väg av Sofia Siversdotter, som handlar just om att ha tillit till livet. Och tillit till sig själv. Den verkar så himla bra, mysig och fin och fylld av kolka tankar.

Våra dagar i Stockholm var precis vad jag behövde; kvalitetstid med min kärlek, spa, meditationer, promenader bland stenar och träd, tebuffe och hur mycket frukt som helst. Rödvin på takterassen i solnedgången på söndagen och cava på en uteservering i Kungsträdgården på måndagen. Några tårar fällda och massa skratt frisläppta och första promenaden barfota i gräset för i år på gräsmattan utanför stadshuset med utsikt över Sveriges slott.

Ena natten sov vi på tåget, eller Oscar sov, jag låg mest och frös och var rädd att inte vakna i tid och andra natten sig bodde vi på Yasuragi och det stället var helt magiskt fint! Förutom det jag nämnde ovan gick vi runt i morgonrock och tofflor hela tiden där, oavsett om vi var på spaet, vandrade i den japanska trädgården eller åt frukost i restaurangen. underbart

Jag hade inget smink med mig och det kändes så bra, jag kände mig ändå fin som om mitt inre fick uppmärksamhet och fick ta plats och som att det räckte, det var fint att känna. Mitt inre liksom blommade ut under denna lilla tripp, bokstavligt talat.